Hur många ungar får storspoven

StorspovNumenius arquata (Linné )

Utbredning

Storspoven häckar framför allt vid odlingsmark, särskilt ängar samt frisk mot fuktig jordbruksmark, sparsamt förekommande i stort sett inom hela Västmanland. Ungefär ett fjärdedel från landskapets storspovar häckar dock på större myrar. Myrhäckande storspovar finns framför allt i Fläckebo, Västerfärnebo samt Sala samt i Hällefors (Åke höjd b). Kartan nedan förmå möjligen ge en alltför positiv foto av storspovens häckningsutbredning inom Västmanland. Skälet till för att så är kapabel vara fallet är för att många rapportörer anger "Spel/sång", dvs. en häckningskriterium, trots att fynden inte görs i lämplig häckningsmiljö utan kan mot exempel handla om översträckande fåglar vilket också dem kan spela.

Rutor (5x5 km) med fynd med häckningskriterium angivet samt samtliga fynd i juni ( ex stationära) mörk prick anger ruta tillsammans säkerställd häckning.

Numerär

Efter riksinventeringen uppskattades Västmanland hysa häckande par av storspov, motsvarande ett täthet från 0,1 par/km² öppen mark (jordbruksmark samt öppen myr), vilket innebar en tillbakagång med inom storleksordningen % under enstaka femtonårsperiod. Minskning

•

Storspov (numenius arquata) är en fågel som tillhör familjen snäppor inom ordningen vadarfåglar.

Utseende

Storspoven är en av världens största vadare. Den har långa ben och en lång näbb som böjer av nedåt: honorna har oftast större näbb än hanarna. Fågeln är ungefär cm lång och har ett vingspann på omkring cm. Den är brungråspräcklig med en smal vit triangel från stjärtens bas upp på ryggen.

Den har ett karaktäristiskt starkt rytmiskt drillande sång som är lätt att känna igen om man väl har hört det en gång.

Den använder sin långa, krökta näbb för att leta efter ryggradslösa djur i mjuka lerbottnar. Näbben är perfekt utformad för plocka upp sandmaskar ur deras u-formade bo. De säger inte heller nej till krabbor och daggmaskar.

Utbredning

Storspoven häckar i hela norra Europa, Ryssland, Kazakstan, Mongoliet och Kina. De flesta av dem övervintrar i norra Afrika, Sydeuropa, vid Atlantkusten i Europa, runt Medelhavet, i Turkiet och i Asien. Storspovarna som bor på de brittiska öarna stannar där under hela året.

I Sverige trivs de bäst på öppna myrar, ängar, hedar och jordbruksmark. Det är ganska svårt att få syn på en storspov eftersom de gärna håller sig borta från

•

Storspov

Storspov (Numenius arquata) är en fågel som tillhör familjen snäppor inom ordningenvadarfåglar.^[4] Den häckar i Europa och Asien i jordbruksmark och på myrar. Arten minskar kraftigt i antal, så pass att världspopulationen numera anses vara nära hotad, medan den i Sverige kategoriseras som starkt hotad.

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Storspoven är en av världens största vadare. Den har långa ben och en lång näbb som böjer av nedåt. Honorna har ofta urskiljbart längre näbb. Storspoven är ungefär 50–55 cm lång, och har ett vingspann på omkring cm. Den är brungråspräcklig med en smal vit triangel från stjärtens bas upp på ryggen.

Dess karaktäristiska starka rytmiskt drillande sång som börjar med några ödsliga och dystra toner är ett välkänt läte i det svenska sommarlandskapet. Locklätet är en stark uppåtkrökt vissling, även den med en ödslig klang.

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Storspoven häckar i hela norra Europa, genom Ryssland och så långt österut som till Kazakstan, Mongoliet och Kina. Merparten är flyttfåglar som övervintrar i norra Afrika, Sydeuropa, vid Atlantkusten i Europa, runt Medelhavet, i Tur