Fakta om svenska björnar
•
Brunbjörn
Brunbjörn (Ursus arctos) är ett växt- och köttätande däggdjur som ingår i familjen björnar och som har ett stort utbredningsområde i holarktis. Grizzlybjörn, kodiakbjörn och den utdöda mexikanska brunbjörnen är alla underarter till brunbjörn.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Brunbjörnen känns igen på sitt stora huvud, små ögon och öron samt puckeln över frambogen/skulderpartiet. Pälsen är tjock och färgen varierar från ljusbrun till mörkbrun, även brungrå päls kan förekomma. Yngre björnar har ofta en ljusare halsbandslik teckning runt halsen. Brunbjörnen har sommar- och vinterpäls och byter dessa under senvåren respektive tidig höst.[4] Brunbjörnen uppvisar en rad lokala variationer över sitt stora utbredningsområde vad gäller storlek, vikt, skallform och färg på päls. Generellt kan man säga att brunbjörnen är större ju längre norrut den förekommer. För lokala morfologiska variationer se Underarter. I en normalt byggd individ har den en längd, från nos till svansrot, mellan 1,7 och 2,8 meter och en mankhöjd på cirka 90 till centimeter. Vikten varierar beroende på årstid, men är som störst på hösten innan vintersömnen. Vikten för en hanne är normal
•
Björnar
Björnar (Ursidae) existerar en släkt av större rovdjur samt som idag omfattar åtta arter liksom förekommer ovan stora delar av norra och södra halvklotet. Björnar lever inom Eurasien, Nord- och Sydamerika och dem fanns tidigare även inom norra Afrika. Arterna existerar främst allätare med undantag av jättepandan som huvudsakligen lever från bambuskott samt isbjörnen likt har animalisk föda som huvudföda.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Evolutionärt uppträdde björnar jämförelsevis sent. De äldsta kända autentisk björnarna levde under den senare delen av tidsperioden tertiär.
Yttre systematik
[redigera | redigera wikitext]Björnar ingår inom ordningen jagare (Carnivora) samt där inom underordningen Caniformia.[1]Kattbjörnens systematiska tillhörighet är omdiskuterad, den placeras ibland mot halvbjörnarna, ibland till björnarna och ibland till den egna familjen Ailuridae. Olika genetiska undersökningar visade motstridande resultat.[2]Glasögonbjörnen existerar den enda nu levande medlemmen från underfamiljen Tremarctinae. Till denna underfamilj hör dock även den utdöda arten Arctodus simus.[3] Arten jättepanda räknas också mot en personlig underfamilj, Ailuropodinae. De övriga sex arterna räknas mot
•
Brunbjörn
Superidrottare med perfekt luktsinne
Tillstånd i Sverige
Nära hotad (Near Threatened)
En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid.
Antal i det vilda (år i Sverige)
2
Vetenskapligt namn
Ursus arctos
Storlek och livslängd
Kroppslängd: – cm
Mankhöjd: upp till cm
Vikt: kg (hona) och kg (hane)
Livslängd: årUtbredning
i Sverige – mellersta och norra Sverige, med långsam spridning söderut. Björnstammen i Norge är betydligt svagare än den svenska, medan den är starkare i Finland.
Björn är toppredator, alltså överst i näringskedjan, och spelar en viktig roll i ekosystemet. Björnen, precis som andra stora rovdjur, lämnar matrester åt mindre arter och skapar bättre förutsättningar för andra djur att klara sig ute i naturen. Björn bidrar också till att reglera älgstammen, då mer än var femte älgkalv kan tas av björn under kalvningssäsongen. Det kan i sin tur leda till att älgpopulationen blir friskare och starkare på längre sikt. Spillning från björnar, som