Städer östtyskland
•
Lista över storstäder i Tyskland
Storstäder är efter en internationell överenskommelse alla städer med mer än &#; invånare.
Tysklands storstäder
[redigera | redigera wikitext]Listan är över Tysklands storstäder år
| Rang | Namn | Invånarantal 31 december | Yta i km² | Inv./km² | Storstad år | Latitud | Förbundsland |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1. | Berlin | 3&#;&#; | ,85 | 3&#; | 52°31' | Berlin | |
| 2. | Hamburg | 1&#;&#; | ,16 | 2&#; | 53°32'57 | Hamburg | |
| 3. | München | 1&#;&#; | ,40 | 4&#; | 48°08' | Bayern | |
| 4. | Köln | &#; | ,15 | 2&#; | 50°56' | Nordrhein-Westfalen | |
| 5. | Frankfurt am Main | &#; | ,31 | 2&#; | 50°06'44 | Hessen | |
| 6. | Stuttgart | &#; | ,36 | 2&#; | 48°46' | Baden-Württemberg | |
| 7. | Dortmund | &#; | ,39 | 2&#; | 51°30'59 | Nordrhein-Westfalen | |
| 8. | Essen | &#; | ,38 | 2&#; | 51°27'25 | Nordrhein-Westfalen | |
| 9. | Düsseldorf | &#; | ,01 | 2&#; | 51°13' | Nordrhein-Westfalen | |
| Bremen | &#; | ,42 | 1&#; | 53°04' | Bremen | ||
| Hannover | &#; | ,01 | 2&#; | 52°22' | Niedersachsen | ||
| Leipzig | &#; | ,60 | 1&#; | 51°20' | Sachsen | ||
| Dresden | &#; | ,30 | 1&#; | 51°03' | Sachsen | ||
| Nürnberg | &#; | ,40 | 2&#; | 49°27' | Bayern | ||
| Duisburg | &#; | ,81 | 2&#; | 51°26'17 | Nordrhein-Westfalen | ||
| Bochum | &#; | • ÖsttysklandÖsttyskland, officiellt Tyska demokratiska republiken, (tyska: Deutsche Demokratische Republik), förkortat DDR, under tidigt tal på svenska förkortat TDR,[1][2] var en stat som existerade mellan 7 oktober och 3 oktober Den bildades efter andra världskriget i den av Sovjetunionen ockuperade delen av Tyskland. Landet, som betecknade sig som marxist-leninistiskt, var medlem av både Warszawapakten och Comecon. Från bildandet i oktober och fram till juli var Wilhelm Pieck president. Därefter övertogs statschefskapet av statsrådet med Walter Ulbricht som ordförande. Ulbricht var de facto landets ledare sedan i egenskap av generalsekreterare för det statsbärande partiet SED. Till skillnad från många andra öststater var Östtyskland inte en enpartistat, utan det fanns så kallade stödpartier till SED som medborgarna enligt lagen hade rätt att engagera sig i.[3][4][5] Det politiska livet dominerades dock av SED, som var statsparti.[6] I maj ersattes Ulbricht som ledare för DDR av Erich Honecker. Han höll fast vid sin marxist-leninistiska övertygelse in i slutet, trots internt tryck på reformbehov och ställde sig avvisande till Sovjetunionens nya li • Arkitektur i ÖsttysklandArkitektur i Östtyskland beskriver den arkitektur vilket skapades inom Östtyskland Arkitekturen i Östtyskland kom för att domineras från modernismen dock detta fick litet politiskt stöd. Istället kom ett klassicism för att förordas, den socialistiska klassicismen eller Zuckerbäckerstil (sockerbagarstil) vilket utvecklats inom Sovjetunionen. Arkitekturen kom för att följa visionen om den socialistiska staden med breda gator, dominerade byggnader samt en huvud plats till marscher. Typexemplet för detta ideal existerar Karl-Marx-Allee tillsammans med Alexanderplatz inom Berlin (dåvarande Östberlin). Efterhand kom denna stil för att ersättas från en mer sparsmakad massproduktion som ledde fram mot Plattenbau. Historia[redigera | redigera wikitext]I start av Östtysklands historia gjorde de sönderbombade städerna för att man inom återuppbyggnadsprojekten antog avantgardistiska idéer kopplat mot modernismen samt förkrigstidens Bauhaus. Till modell tog Hans Scharoun fram en stadsplan för Berlin där staden skulle delas in vid nytt samt decentraliseras. Idéer kopplat mot den socialistiska staden samt trädgårdsstaden skapades. talets socialistiska klassicism[redigera | redigera wikitext]talets socia |