Namnsdagar i andra länder
•
Dagens Namnsdag
Namnsdagar är en fascinerande tradition som har sina rötter i både religion och kultur. Det är en dag då vi uppmärksammar våra förnamn och ibland firar det som en liten personlig högtid, nästan som en minifödelsedag. Men vad är egentligen namnsdagar, varför har vi dem, och hur länge har traditionen funnits? Är det något unikt för Sverige, eller firas det även i andra delar av världen? Här på dyker vi ner i historien och kulturen kring namnsdagar och utforskar varför de fortfarande är en del av vår vardag.
En namnsdag är en dag i kalendern som är kopplad till ett eller flera specifika namn. I Sverige, och många andra länder med liknande traditioner, är namnsdagar en del av den årliga almanackan. Det är en dag då personer som bär ett visst namn kan firas av familj och vänner, ibland med gratulationer, blommor eller kanske en liten gåva.
Namnsdagar har sina rötter i den kristna kyrkan och katolska traditioner. Ursprungligen var de kopplade till helgon och martyrer inom kristendomen. Varje dag i kyrkokalendern var tillägnad ett särskilt helgon, och om du hade ett namn som var förknippat med ett av dessa helgon, var det din "namnsdag".
Denna tradition går t
•
- - Denna dag benämns skämtsamt Palindromdagen, eftersom datumet () med enbart siffror () blir ett palindrom. Klockan två minuter över åtta på kvällen blir tidsangivelsen dessutom ", ", vilket med enbart siffror blir , alltså ett palindrom med tre i rad.
- - Den svenska forskningssatelliten Odin sänds upp från Sibirien.
- - Sovjetunionen lanserar sin rymdfarkost Mir. Den förblir i omloppsbana i 15 år och är bemannad i tio av dessa år.
- - Dansk-norskan Caroline Mikkelsen blir den första kvinnan som landstiger i Antarktis. Detta sker över år efter den första landstigningen på kontinenten ().
Varför firar vi namnsdag?
De flesta av dagarna i den gregorianska kalendern har ett eller två tillhörande förnamn. Namnsdagar är när en persons förnamn överensstämmer med ett av namnen som tillhör den dagens datum. Att fira namnsdagar är en kristen tradition som från början var tänkt att minska betydelsen av firandet av en persons födelsedag. Ett firande av en persons namnsdag ansågs som någonting att eftersträva eftersom en persons födelsedag inte ansågs vara någonting som var positivt att fira. Nu för tiden är det istället födelsedagsfirandet som brukar vara mer v
•
Namnsdagstraditionen finns ej i varenda länder dock i flera europeiska samt latinamerikanska.
Förr användes ofta namnsdagar mot att komma ihåg olika händelser vid året, mot exempel Anna-dagen, brittsommar samt Mårtensafton.
Namnen i almanackans namnlängd varierar efter period och nära vissa tillfällen görs större justeringar.
Namnsdagar per månad
januari
februari
mars
april
maj
juni
juli
augusti
september
oktober
november
december
Namnlängder samt förändringar ovan tid
skapades en namnlängd som fick viss bedömning på den tiden, bland annat således saknades ett del vanliga namn liksom Marie samt Johan samt fördelningen från mansnamn samt kvinnonamn fanns ojämn (60% mansnamn). Denna namnlängd äger reviderats en par gånger; byttes Estrid ut mot Astrid, detta tack vare prinsessan Astrid av landet som föddes
bytte Teresia samt Engelbrekt namnsdagar med varandra
fick Sibylla ta ovan Kaspers område, efter prinsessan Sibylla från Sachsen-Coburg-Gotha. denna var mor till Sveriges kung (Carl XVI Gustaf).
blev det fritt för vem som helst att publicera egna namnlängder och almanackor &#; man kan gissa att detta rådde en visst kaos här. lyckades flera almanacksförslag enas kring ett försl