Blåbär vs jordgubbar

  • blåbär vs jordgubbar
  • Blåbär eller jordgubbar
  • Blåbär jordtyp

    • •

    Jordgubbe

    Jordgubbe(Fragaria × ananassa) är en hybrid inom smultronsläktet(Fragaria), som i sin tur tillhör familjen rosväxter.

    Namnet jordgubbe syftar både på plantan och på bäret. Ur vetenskaplig synvinkel är jordgubben dock inte ett bär, utan ett fruktförband med nötter, då de egentliga frukterna är "bärets" gula prickar. Den är alltså en skenfrukt, det vill säga en uppsvälld blombotten. Som omogna är bären grönvita, och mognar mot allt djupare rött. Det finns också en vit variant av jordgubben, denna saknar det röda färgämnet och kan därför ätas av allergiker som inte tål de vanliga röda jordgubbarna.

    Historik

    [redigera | redigera wikitext]

    Den moderna jordgubben är en hybrid som odlades fram i Bretagne i Frankrike runt talet. Den är resultatet av en korsning mellan scharlakanssmultron (F. virginiana) från östra Nordamerika, kända för sin smak, och jättesmultron (F. chiloensis)[1] från Chile och som hämtats av Amédée-François Frézier för sin storlek.[2] Till sist korsades den framkomna korsningen med parksmultron.[3] I Sverige introducerades jordgubbar under senare hälften av talet.

    Odling, egenskaper och användning

    [redigera | redigera wikitext]

    •

    Blåbär

    Blåbär(Vaccinium myrtillusL) existerar ett flerårigt ris tillsammans ätbara små frukter från växter som existerar vanliga inom det nordiska köket.

    Beskrivning

    [redigera | redigera wikitext]

    Blåbärsris existerar cirka 30&#;cm högt, undantagsvis ända upp till 70&#;cm. Det fäller löven vid hösten. Stjälken är hård och vedartad. Därför klassas blåbärsris ibland som dvärgträd. I land blommar blåbärsris maj — juni. Bären, som heter blåbär likt växten, existerar mogna inom juli söderut; i augusti norrut. vid småländska höglandet mognar dem några veckor senare än i övriga Götaland. landskapsbild över blomningstider i Norden:&#;.

    Bären existerar normalt överdragna med enstaka tunn vaxhinna, som skyddar dem mot fukt samt uttorkning samt ger dem en matt, ljusblå färg. Fullmogna blåbär har en saftigt fruktkött, som trots växtens namn är mörkt vinrött. Smaken är söt med obetydlig syra. inom svenska köket används bären bland annat i söta kakor, sylt och saft, och även som varm dryck inom form från blåbärssoppa.

    Blåbär innehåller antioxidanter, bland annat 8&#;mg askorbinsyra per &#;g (rekommenderat dagsbehov 75 – mg).[1] Näringsinnehållet i bären är ringa, och liksom överlevnadskost existerar det huvudsakligen vätskeinnehållet vilket är från värde.

    Kromosomtal 2n =

  • blåbär vs jordgubbar

    • •

    Bär

    Bär är i botanisk mening mångfröiga äkta frukter inom undergruppen saftiga frukter. I dagligt tal ges ordet "bär" normalt en betydelse som samlar allehanda små ätbara växtdelar, även om de botaniskt sett inte är bär.

    I botanisk mening

    [redigera | redigera wikitext]

    Inom botanik är bär en sorts frukt som inte öppnar sig, är mångfröig, avfallande samt har en köttig eller saftig fruktvägg. Oftast har också bärens frön en hård vägg.[1]

    Här är några exempel på bär i vetenskaplig mening, däribland även några som i vardaglig mening är grönsaker eller frukter:

    I vardaglig mening

    [redigera | redigera wikitext]

    Ur ett vardagligt matperspektiv är bär detsamma som saftiga frukter som är små – ungefär så små att man kan stoppa många av dem i munnen på en gång. Även små saftiga frukter som man inte kan äta, till exempel för att de är giftiga, räknas till bär.

    Av ätliga bär kokas sylt, saft och gelé. De används också i pajer och andra bakverk. Bär äts också ofta som sådana, till exempel med socker och vispad eller ovispad grädde.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [ab] bär, Nationalencyklopedin, hämtad
    2. ^avok