Dödsmarschen bok

Dödsmarscher (tyska Todesmarsch) kallas de marscher som lägerfångarna tvingades genomföra när SS evakuerade koncentrationslägren på bas av dem annalkande sovjetiska och allierade trupperna beneath vintern samt våren enstaka stor sektion av fångarna i dessa vandrande kolonner avled från svält samt utmattning alternativt sköts mot döds.

Evakueringen av koncentrationslägren

Det fanns tre motiv till för att nazisterna evakuerade lägren.^[1]

• SS ville inte för att fångarna skulle hamna inom fiendens sker och därmed kunna vittna om förhållandena i koncentrations- och förintelselägren.
• SS behövde fångarna för sysselsättning i krigsindustrin på andra orter inom Tyskland.
• En sektion SS-ledare, bland annat Heinrich Himmler, menade att dem skulle behärska använda judiska koncentrationslägerfångar såsom gisslan inom en uppgörelse med dem västallierade angående att låta den nazistiska regimen behålla makten inom Tyskland.

Evakueringen från lägren började i öst hösten efter de sovjetiska truppernas offensiv i Vitryssland. Under sommaren hade Röda Armén förintat den tyska armécentralen inom öst samt nådde inom juli förintelselägret Majdanek. Himmler beordrade då att fångarna i övriga h

•

Karolinernas dödsmarsch

Karolinernas dödsmarsch

Svenska arméns tillbakatåg över Tydalsfjällen i Trøndelag på nyåret , då 4 soldater frös ihjäl^&#;

Karolinernas dödsmarsch, även kallad katastrofen på Öjfjället, var den svenska arméns tillbakatåg över Tydalsfjällen i Trøndelag på nyåret , där 4&#; av de ca 6&#; karoliner i den norra armen, som deltagit i Karl XII:s andra norska fälttåg, frös ihjäl.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

På hösten sände Karl XII armén att marschera mot Norge. Den finska arméns kommendör, Generallöjtnant Carl Gustaf Armfeldt fick order att göra ett sidoanfall från Jämtland till Trondheim, där Vincens Budde ledde försvaret. Armén bestod till två tredjedelar av finländare med Österbottens regemente om man som största förband. Efter Karl XII:s död vid Fredrikstens fästning 30 november blev alla svenska trupper i Norge beordrade till återtåg till Sverige. Armfeldt fick i mellandagarna rapport om Karl XII:s död och befann sig då i Haltdalen i Gauldalen med cirka man. Han beslutade att ta kortaste väg mot Sverige; först över fjället till Tydal och därifrån över Tydalsfjällen tillbaka till Hjerpe skans. Vintern hade så långt varit prä

•

Förintelsen del 4 av 5: Dödsmarschen mot Bergen-Belsen

När befrielsen är nära tvingar nazisterna ut lägerfångar på dödsmarscher, för att sopa igen spåren efter massmorden. Ester, hennes syster och tusentals andra tvingas att gå västerut, när lägren töms.

Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.

När de allierade närmar sig Nazityskland vintern /45 börjar nazisterna att driva lägerfångar mot de inre delarna av Tyskland. Under dödsmarscherna dör runt människor.

Ester och hennes storasyster Hela tvingas gå i flera veckor. Sträckan mellan lägret de varit i, och dit de ska, är nästan 40 mil. Det är kallt och vissa nätter sover de under bar himmel. När de kommer fram till Bergen-Belsen möts de av ett överfullt läger där lössen sprider livsfarliga sjukdomar.

Under tiden håller sig Hitler gömd i en bunker, 12 meter under rikskansliets trädgård i Berlin.

Medverkande:

Ester Rytz, överlevande från Lodz i Polen.

Leon Rytz, överlevande från Warszawa i Polen.

Naomi Rytz, barnbarn till Ester och Leon Rytz.

Livia Fränkel, överlevande från Transsylvanien i dåvarande Ungern.

Stéphane Bruchfeld, idéhistoriker och medförfattare till boken ”Om detta må ni ber